I fredags mådde jag inget bra. Jag hade en panik känsla i kroppen, och stress. Panik och stress blandat. Jag borde vart glad. På torsdagen hade vi vart på ett trevligt julbord och jag hade fått en rätt bra löneförhöjning. Så varför kunde jag inte njuta av det? Och vart kom paniken ifrån?

Jag satt på jobbet och kände att jag bara ville börja gråta. Men självklart höll jag tårarna tillbaka, men humöret kunde jag tyvärr inte dölja. Jag kände mig nedstämd och deprimerad.

På vägen hem från jobbet kände jag hur tårarna brände i ögonvrån, men jag höll dem tillbaka. Hoppade av i Skärholmen för att handla hem lite bröd och annat. När jag kom hem lade jag undan det jag köpt, satte igång en tvättmaskin. Sedan brast det för mig. Jag grät högt och ljudligt och tårarna forsade ur mina ögon. Jag grät så häftigt att jag knappt kunde andas. Fick kippa efter luft. Jag har inte gråtit på det där sättet sedan 2004, då jag grät av brustet hjärta. Det sjuka är att jag har absolut ingen aning om vad jag grät om. Varför jag låg här hemma och grät så dant för mig själv. Men det kändes lite bättre efteråt. Jag kanske bara behövde lätta lite på trycket?!?

Dagen efter vaknade jag upp med tjocka ögonlock, brukar bli så för mig när jag har gråtit, tar långt tid för svullnaden att gå ner. Dessutom vaknade jag med sådan jobbig huvudvärk.

Klockan ett på dagen mötte jag upp älsklingen inne i stan. Vi skulle inhandla julklappar till Ms föräldrar. Det var inget skönt väder alls för att gå på stan i. Men det fick gå ändå. Vi åkte även till Bysis Bokhandel där vi köpte en kokbok till Ms mamma. Så hälsade jag på ägaren. En från Wahlströmstiden.

På väg från Bokhandeln sprang vi på en frisörsalong, jag passade på att gå in och fråga om det fanns tid för en klippning, och jag klippa mig direkt. Hade inte tänkt så mycket på vad jag ville göra, bara att jag ville ta bort större delen av det slitna. Så nämnde jag att jag försökt få lugg i ca 10 års tid men att alla frisörer sagt till mig att jag inte kan ha lugg, inte passar i lugg eller att det inte går att klippa lugg på mig. Så då bestämde vi att vi skulle klippa lugg =). Hon sa att alla kan ha lugg, jag kanske får jobba lite mer med luggen för jag har en virvel, men det är ju inga problem. Jag gick från salongen så nöjd. Jag kan inte ens minnas när jag gick nöjd från en frisör tidigare.

Vi åt en bit mat och sedan åkte vi hem och tittade på film.

I söndags vaknade jag av att älsklingen höll om mig. Det kände så bra. Att vakna upp av en kramande älskling. Så mysigt. Kan det inte vara så alla dagar..

Efter helgen nu så känns det lite bättre. Så kändes det bra att träffa älsklingen igen efter att inte ha setts i två veckors tid. Ska bli skönt nu med jul och nyår, två helger på 3 dagar vardera. Det behöver jag. Vila upp mig lite.